
Svält är en av de mest extrema konsekvenserna av världens hungerkris. Idag har 343 miljoner människor inte tillräckligt med mat för dagen, och många kämpar dagligen för att överleva.
Läs mer om orsaker och effekter av svält nedan.
Vad är svält?
Svält är den mest extrema konsekvensen av hunger och deklareras för ett område när bristen på mat redan har lett till dödsfall, och det är för sent att rädda alla drabbade.
FN har specifika kriterier som används för att deklarera svält:
- Akut undernäring: Minst 30 procent av ett lands befolkning, särskilt barn, lider av svår undernäring.
- Dödstal: Varje dag dör minst 2 vuxna eller 4 barn per 10 000 människor.
- Matbrist: Ett av fem hushåll saknar tillräckligt med mat.
Hur många dör av svält varje år?
Globalt sett ökar hunger, och idag har 343 miljoner människor inte tillräckligt med mat för dagen. Det är dock svårt att uppskatta hur många som dör av svält, då det saknas statistik i många länder. Undernäring till följd av hunger orsakar nästan hälften av alla dödsfall bland barn i världen och nära två miljoner barn dör av akut undernäring varje år.
Vad orsakar svält?
Svält kan orsakas av flera anledningar, såsom kriser, konflikter och extremväder.
Konflikt och våld
Konflikt och våld är den största orsaken till hunger och svält. När människor tvingas fly förlorar de tillgång till mat, hälsa och jobb. Under konflikter kan också humanitärt stöd med matleveranser hindras. Ett exempel är i Gaza, där flera stopp av humanitära leveranser gjort att befolkningen hotas av svält.
Klimatförändringar
Klimatförändringar gör att naturkatastrofer, som torka och översvämningar, blir värre. Till exempel har Östafrika upplevt den torraste perioden och de högsta temperaturerna på 40 år. Extremväder förstör odlingsmarker och boskap, vilket gör att många förlorar sin inkomst och tillgång till mat.

Allt om IPC-skalan
Integrated Food Security Phase Classification (IPC) kartlägger var i världen det finns hunger och svält. Denna gradering fungerar som ett typ av varningssystem för regeringar och humanitära organisationer genom att visa när det är dags att agera.
IPC graderar en hungerkris i fem nivåer (där den allvarligaste är svält):
- Livsmedelssäkerhet
- Matosäkerhet
- Akut mat- och försörjningskris
- Nödläge
- Svältsituation
Under 2025 har svält identifierats i Sudan, Gaza, Sydsudan och Haiti. Läs mer om de senaste uppdateringarna från IPC.
Vad händer under en svält?
Svält är mer än bara hunger. Effekterna av svält kan vara livet ut.
Svält förstör människors framtid
När svält drabbar ett samhälle blir det ett stort hot för människors överlevnad, särskilt för barn. Majoriteten av de som riskerar att dö i svält är barn, då deras kroppar inte är färdigutvecklade och mer sårbara för sjukdomar.
De barn som överlever en svältkatastrof kommer att leva med konsekvenserna resten av livet. Barn som drabbas av undernäring under sina första tre år i livet kan få permanenta skador på hjärnan. Skadorna försämrar barnens inlärningsförmåga och skolgång, och när en hel generation av barn växer upp med undernäring så påverkar det landets framtid.
Dessutom medför undernäring att människor drabbas av undervikt och kan få för tidigt födda barn, vilket överför konsekvenser till framtida generationer.

Svält ger upphov till våld och otrygghet
Globala hot som terrorism ökar på grund av fattigdom och instabilitet i politiken och ekonomin. Konflikter blir värre i områden där det är ont om mat och resurser. När människor tvingas fly från sina hem och förlorar sina jobb, blir det även lättare för terrorister att rekrytera nya medlemmar.
Svält förstör samhällen
Vi riskerar att förlora en hel generation i en svältkatastrof - en generation av barn som är samhällets bästa hopp för en mer fredlig och stabil framtid.
Hur kan vi förhindra svältkatastrofer?
Den viktigaste åtgärden för att förhindra en svältkatastrof är att agera tidigt. Det internationella samfundet har tidigare samarbetat för att stoppa svältkatastrofer. Till exempel undveks svält i Östafrika under 2017 tack vare snabba åtgärder från organisationer och regeringar.
Att vänta med att agera tills svält officiellt har deklarerats är både moraliskt fel och gör det svårt att avvärja en svältkatastrof. Hundratusentals människor lever redan på så lite mat att de har fysisk smärta, barnens tillväxt har hämmats och människor har redan tvingats till svåra val, som att sälja allt de äger eller välja mellan mat och vård eller medicin.
Globala ledare måste därför prioritera åtgärder som kan få ett slut på den globala hungerkrisen. Svält är en katastrof som ofta utvecklas under lång tid och som går att förebygga. Vi vet att bistånd kan rädda miljontals liv när det investeras i rätt tid.
För att svält inte ska uppstå måste vi gå till botten med grundorsakerna bakom hungerkriser, vilket ofta handlar om konflikter och klimatförändringar.

Hungerkatastrofer i världen
Svält och hungerkatastrofer förekommer ofta i länder som är hårt drabbade av konflikter och klimatförändringar. Läs om några av världens värsta hungerkatastrofer.
Sudan - världens största hungerkris
Två år av krig mellan Sudans väpnade styrkor och Rapid Support Forces har fört landet till toppen av listan på RESCUE:s Emergency Watchlist 2025.
Extrema nivåer av osäker livsmedelsförsörjning och undernäring har drabbat över 25 miljoner människor, mer än hälften av befolkningen, vilket gör Sudan till ett av de värsta nödsituationerna i världen när det gäller matosäkerhet. Inflationstakten beräknas överstiga 300% i slutet av året, vilket innebär att ännu fler människor inte kommer ha råd med mat.
RESCUE är på plats i både Sudan och länderna runt om för att ge akut hjälp till människor på flykt. Genom våra mobila hälsokliniker får barn som drabbats av undernäring akut hjälp, och genom kontantstöd kan familjer köpa mat och andra förnödenheter.
Läs mer om krisen och hur RESCUE arbetar i Sudan.

Svält hotar Gaza
Sedan konflikten eskalerade i oktober 2023 har situationen i Gaza blivit katastrofal. Nästan 1,9 miljoner palestinier, vilket motsvarar cirka 90% av befolkningen, är nu på flykt inom Gaza-remsan.
Mer än två miljoner människor, varav hälften är barn, saknar tillräckligt med vatten, mat och medicinsk vård. Varenda person i Gaza är därmed beroende av bistånd, och den israeliska regeringens stopp av humanitära leveranser gör att svält är ett hot för hela befolkningen.
Var tredje barn under tre år i Gaza har drabbats av undernäring, vilket utgör en stor fara för barnens utveckling och för den framtida generationen palestinier. RESCUE har team och partners i Gaza som gör allt de kan för att nå ut med humanitär hjälp, men det oroliga säkerhetsläget och stoppet av humanitära leveranser försvårar deras arbete enormt.
Läs mer om situationen i Palestina.

Extrem torka i Somalia
I Östafrika är torka och extremväder återkommande, men klimatförändringarna gör att dessa perioder blir mer intensiva. Under 2021-2023 drabbades Östafrika av den värsta torkan på 40 år, vilket Somalia fortfarande återhämtar sig från. Många människor, särskilt barn, led av akut hunger och blev undernärda.
Trots att Somalia är mycket utsatt för klimatförändringar har landet fått mindre än 0,1% av världens klimatfinansiering.
Mellan 2024-2025 förväntas 1,6 miljoner barn drabbas av akut undernäring. I landet finns även risk för eskalerande konflikter och ytterligare klimatchocker, vilket kan komma att förvärra hungerkrisen.
RESCUE arbetar i Somalia med att erbjuda behandlingar för undernärda barn, kontantstöd, rehabilitering av vattenkällor och hälsovård genom mobila hälsokliniker.
Läs dig mer om krisen i Somalia.
Hur kan jag hjälpa människor i hungersnöd?
Ingen människa ska behöva dö av hunger. RESCUE arbetar med kontantstöd och behandling mot undernäring för att hjälpa människor som lever i hungerkatastrofer. På bara ett år når vi 2,9 miljoner patienter, och vår metod har visat att 90 procent av alla barn med akut undernäring återhämtar sig. Med din hjälp kan vi nå fler.
Ge en gåva idag för att stödja vårt arbete runt om i världen.