Världens ledare som samlas vid G7-toppmötet i juni måste snabbt vidta åtgärder mot världens konflikter, klimatförändringar och covid-19 för att få ett slut på den växande hungerkrisen. Väldigt mycket står på spel.
Den förödande kombinationen av konflikter, klimatförändringar och ekonomisk oro som covid-19 har orsakat gör att vi går miste om framsteg vi hittills gjort i den globala kampen mot hunger.
Fem års framsteg riskeras gå förlorade utan snabba åtgärder från världsledarna i G7 – som kommer att samlas i Cornwall i juni. Uppskattningsvis kommer 270 miljoner människor hotas av hungersnöd 2021.
RESCUE:s nya rapport tar upp de omedelbara åtgärder som G7 och andra ledare behöver ta itu med för att förhindra en global hungerkris.
Covid-19 har en förödande ekonomisk effekt på de fattigaste länderna. Mat och andra väsentligheter har snabbt blivit svåra att ha råd med då priserna har skjutit i taket, samtidigt som människor har förlorat sina arbeten och försörjning.
Akut undernäring ökar dessutom. Covid-19-krisen kan leda till att uppskattningsvis 6,7 miljoner fler barn under fem års ålder blir akut undernärda – vilket adderas till de nästan 47 miljoner barn som redan lider av akut undernäring innan pandemin började.
Vi måste agera nu innan det är för sent. Åtgärder såsom stöd för amning och rutinmässiga hälsokontroller och tidig diagnos av undernäring måste bli bättre och mer tillgängligt. Effektiv behandling för akut undernäring måste finnas tillgängligt på fler ställen för att förhindra onödiga dödsfall. Familjer måste ha ökad tillgång och en större variation av näringsrika livsmedel av hög kvalitet. Utöver att ta itu med undernäring, kommer samma åtgärder kunna hjälpa till att motverka svält och hunger. Detta är även fallet i länder som Jemen och Sydsudan som redan står på gränsen till svält.
Vi behöver att G7-ledarna agerar omedelbart för att förhindra en hungerkatastrof med en omfattning och svårighetsgrad som vi aldrig tidigare sett.
Svält är en humanitär katastrof skapad av människor – en katastrof som helt och hållet går att förebygga. ”Vi behöver att G7-ledarna agerar omedelbart för att förhindra en hungerkatastrof med en omfattning och svårighetsgrad som vi aldrig tidigare sett”, säger Melanie Ward som är chef för RESCUE UK.
Konflikter är inte bara den överlägset största drivande kraften för hunger, utan hunger används även som ett medvetet vapen i krig. RESCUE och andra humanitära organisationer ser att vi inte kan hjälpa många människor som behöver det på grund av att vi inte kan nå dem – detta inkluderar även attacker på hjälparbetare. Detta är ett brott mot internationell humanitär lag.
Vi uppmanar G7-ledarna att försäkra att internationell humanitär lag och upprätthålla mänskliga rättigheter. De måste även ställa ansvariga till svars och arbeta för att förhindra att våldsamma konflikter överhuvudtaget startar.
Klimatkrisen orsakar fortsatt matosäkerhet och flykt. Högre temperaturer, oregelbunden nederbörd och ökenspridning har negativ inverkan på jordens livsmedelsförsörjning. Det har också skett en ökning av översvämningar, torka, storbränder och svärmar av ökengräshoppar, som förstör jordbruk och försörjningen på landsbygden. Som ett resultat rycks människor från sina hem och jordbruksmarker, och stora regioner riskerar svält.
Klimatkrisen kan också innebära att risken för konflikter över resurser ökar. Av de 20 länder som är mest utsatta av klimatförändringar, påverkas 60% av de länderna även av väpnad konflikt.
När de globala temperaturerna stiger och vädermönster blir mer extrema kommer människor i de fattigaste länderna att lida oproportionerligt mycket. Alla G7-medlemmarna måste ta på sig att ta itu med klimatförändringarna. De måste göra mer och arbeta snabbare för att nå sina klimatmål, minska koldioxidutsläppen och bidra till att återställa miljön i linje med Parisavtalets.
Kvinnor och flickor påverkas mycket av matosäkerhet och hunger. Kvinnor försörjer och tar hand om sina familjer, men får ofta minst att äta. Detta beror på förankrade könsroller och strukturella ojämlikheter som missgynnar dem, särskilt i krigszoner och andra krissituationer.
Vi vet att kvinnor är jordbrukare och aktivister. De måste få utrymme och makt att leda lokala lösningar för att ta itu med matosäkerhet och hunger, och att hjälpa samhällen till att bli mer motståndskraftiga för klimatförändringar.
Världsledarna i G7 måste anta ett feministisk tillvägagångssätt och kämpa för kvinnors ledarskap i kampen mot livsmedelsosäkerheten, klimatförändringarna och hungersnöden.
Hungern ökar samtidigt som dramatiska nedskärningar av biståndsbudgetar sker. Till exempel så kommer Storbritannien att spendera 40% mindre på humanitärt bistånd än vad de gjorde före pandemin. Samtidigt förutspår FN att 2021 års humanitära behov kommer att vara nästan 40% högre än föregående år.
Men det räcker inte med att säkra humanitär tillgång och att öka biståndet för att finansiera behandlingar för undernäring. RESCUE har uppskattat att det krävs runt 2,3 miljarder dollar i humanitärt kontantstöd för att bryta hungercykeln som hotar att överväldiga många länder.
”Beslut som tas av G7-ledarna i Cornwall kommer sannolikt att få ödesdigra konsekvenser för människor som redan lider av hunger och osäker tillgång till mat”,
säger RESCUE:s globala chef David Miliband.
”Vi ser en av de största humanitära kriserna utvecklas framför våra ögon. På platser som Jemen och Sydsudan ser RESCUEs team de mänskliga kostnaderna för hunger, då fler människor inte får tag på tillräckligt med mat. Aldrig har mer stått på spel."
Vilka länder ingår i G7?
G7-gruppen består av sju av världens största industrialiserade ekonomier: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA.
Ledare från G7 länderna har samlats varje år sedan 1970-talet (förutom 2020 på grund av covid-19-pandemin) för att diskutera de mest brådskande globala frågorna.
G7-toppmötet 2021 hålls i Storbritannien från 11 till 13 juni.
