FN:s klimatmöte 2024, COP29, äger nu rum efter ännu ett år av översvämningar, värmerekord och extrem torka. Årets klimatmöte handlar till stor del om att öka klimatbiståndet till länder som drabbas värst av klimatkrisen.

COP29 är en möjlighet att ta itu med de orättvisor som följer av klimatkrisen. Främst gäller detta sårbara länder som drabbas hårt av klimatkatastrofer trots att de bidrar minst till utsläppen. Särskilt utsatta är krisdrabbade länder, där konflikter och fattigdom förvärras av klimatförändringar.

Vad är COP29?  

COP står för Conference of the Parties och är FN:s klimatkonferens för alla parter som undertecknat klimatkonventionen. Årets klimatmöte är det 29:e sedan starten och kallas därför COP29.

Under COP29 samlas världens ledare för att diskutera klimatförändringarna. Målet med klimatmötetär att stärka insatser för att bromsa den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. 

Bland annat har avtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet blivit resultat från tidigare möten. 

Pappa och dotter i Afghanistan står vid familjens hem som förstörts översvämningar.
Khan Aga, 35 år, med sin dotter Zarmina, 7 år, vid familjens hem i östra Afghanistan som har förstörts av översvämningar. Afghanistan är ett av många länder där både konflikter och klimatförändringar drabbar befolkningen svårt.
Foto: Mahab Azizi för RESCUE

Årets COP äger rum i Baku i Azerbajdzjan mellan 11 och 22 november 2024. Ledare från hela världen deltar i COP29, tillsammans med tjänstemän och forskare. Även internationella chefer för industrier, företrädare inom den privata sektorn och ungdomsrepresentanter kommer att vara på plats.

I år handlar COP29 om ett globalt ansvar för klimatfinansiering. Här ingår frågan om hur rikare länder bör stötta låginkomstländer, som drabbas svårast av klimatförändringar. Ett viktigt mål för årets COP är att öka klimatbiståndet. Vid klimatmötet i Baku kommer summan för biståndsmålet att förhandlas, men även vilka länder som ska vara med och bidra.   

Vad är klimatfinansiering?

COP29 har kallats för ett “finans-COP” eftersom klimatfinansiering är en central fråga. Klimatfinansiering är pengar och resurser som går till att hantera klimatförändringar före, under och efter klimatkatastrofer samt andra långsiktiga och skadliga förändringar.

Vissa klimatkatastrofer, såsom översvämningar, kan förutses innan de inträffar. Klimatfinansiering kan gå till förebyggande program som hindrar effekter av förutsägbara katastrofer, bland annat genom bidrag i förskott till områden som kommer att drabbas. På så sätt minimeras skador och människor återhämtar sig snabbare.

Klimatfinansiering kan även användas för att stärka infrastruktur till att bli mindre sårbar för katastrofer, eller för att finansiera jordbruksprogram som mildrar effekter av klimatförändringar.

En man i Sudan sitter vid en förstörd byggnad i ett översvämmat område
Att förutse översvämningar har blivit lättare med ny teknik. Men det hjälper sällan sårbara länder, som får mindre klimatfinansiering än andra länder. I konfliktdrabbade Sudan förvärras den humanitära situationen av klimatförändringar såsom översvämningar.
Foto: AFP via Getty Images

RESCUE uppmanar COP29-deltagarna att säkerställa att klimatfinansieringen når utsatta samhällen. I nuläget får krigs- och konfliktdrabbade länder 66 procent mindre klimatfinansiering per capita än andra länder trots att de behöver mest stöd. 

Varför är COP29 viktigt? 

Syftet med årets COP är att öka klimatfinansieringen. Världens ledare behöver komma överens om ett nytt gemensamt mätbart mål för klimatfinansiering (New Collective Quantified Goal, NCQG). Behovet av klimatfinansiering är enormt. Idag får sårbara länder inte tillräckligt med stöd, trots att de bidrar väldigt lite till utsläppen. COP29 är därmed en chans att ta itu med denna obalans genom att prioritera sårbara samhällen och sträva efter klimaträttvisa.

Människor i ett flyktingläger i torkdrabbade Somalia
Somalia har drabbats av svår torka och är ett av de 16 länder som RESCUE anser drabbas svårast av både klimatförändringar och konflikter. Dessa 16 länder står för endast 2,7 procent av de globala utsläppen årligen – men står för hela 60 procent av de globala humanitära behoven.
Foto: Martha Tadesse för RESCUE

Klimaträttvisa 

De rikaste länderna i världen står för den allra största delen av utsläppen – samtidigt som de mest sårbara länderna drabbas hårdast. Visst låter det orättvist?

Klimaträttvisa däremot, innebär att de länder som bidrar mest till klimatförändringarna tar störst ansvar för att minska utsläppen och finansiera åtgärder. Detta kräver att rikare länder stöttar klimatanpassning för sårbara länder.

Ken Sofer, RESCUE:s globala chef för opinionsbildning, säger: 

Misslyckandet med att få klimatåtgärder att fungera för klimatkänsliga, konfliktdrabbade länder är en av de största klimatorättvisorna som COP29 måste ta itu med. Frågan för de globala ledarna vid COP29 är om de är villiga att bryta ett orättvist status quo och få klimatåtgärderna att fungera för människor som lever i krisens epicentrum.

RESCUE uppmanar världens ledare att prioritera konfliktdrabbade och sårbara länder under COP29. Exempel på länder som drabbas av både klimatförändringar och konflikter är Afghanistan, Sudan och Syrien. 

Klimatåtgärder för kvinnor och flickor 

Klimaträttvisa bör även belysa hur olika grupper påverkas av klimatkrisen på olika sätt. Kvinnor och flickor drabbas exempelvis oproportionerligt hårt, de utgör 80 procent av dem som tvingats fly till följd av klimatförändringar.

Klimatåtgärder som stärker kvinnor och flickor är till exempel att stärka program inom småskaligt jordbruk. Det är även viktigt att finansiering går till icke-statliga kvinnoledda organisationer. Kvinnoorganisationer kan nå ut till samhällen som inte kan nås av regeringar, särskilt i konfliktdrabbade länder.

Nyapar Kujiek står vid sin gård i Sydsudan.
Nyapar Kujiek har fått stöd av RESCUE för att bygga upp sitt småskaliga jordbruk i Sydsudan. Landet är mycket sårbart för klimatförändringar, bland annat till följd av låg klimatberedskap.
Foto: Raissa Karama Rwizibuka för RESCUE

 

Hur arbetar RESCUE med klimatförändringarna? 

RESCUE finns på plats i flera av de länder som är allra mest sårbara för klimatkrisen, såsom områden där konflikter och extrem fattigdom förvärras av exempelvis torka och översvämningar.

RESCUE har program för att stärka motståndskraften i samhällen som drabbas av klimatförändringarna. Till exempel kartlägger vi klimatrisker, utvecklar effektiva varningssystem och arbetar med katastrofriskreducering. Vi har även program för att säkra frötillgången i sårbara länder.

Vi stödjer även lokala initiativ för hantering av naturresurser och vatten, samt utbildar inom hållbar försörjning.

Läs mer: Klimatanpassning – hur stödjer RESCUE sårbara samhällen?