Fem platser som har drabbats av klimatkrisen
Fem platser som har drabbats av klimatkrisen
Fem platser som har drabbats av klimatkrisen
Från intensiva översvämningar i Pakistan till kronisk torka i Östafrika - världen upplever ett ökande antal klimatrelaterade katastrofer. Dessa katastrofer orsakar massflykt, hunger ochhindrar människors tillgång till hälsovård, utbildning och samhällsservice.
Katastroferna drabbar också allra värst de länder som har bidragit minst till klimatförändringarna - trots detta får dessa utsatta länder mycket litet stöd från världens rika länder som står för majoriteten av koldioxidutsläppen.
De 20 länder som står för 90 procent av de humanitära behoven globalt , ansvarade baraför drygt fem procent av koldioxidutsläppen 2018. Dessa länder saknar kapacitet att på egen hand klara av försämrade klimatförhållanden, men påverkas oproportionerligt mycket.
Lär dig mer om fem av de länder som drabbas hårdast av världens klimatkris.
Den katastrofala hungersnöd som drabbar Somalia just nu är ett tydligt tecken på den klimatkatastrof som Östafrika står inför. Somalia går in i sin femte säsong i rad utan tillräckligt med regn. Konsekvensen? En intensiv torka som driver landet mot randen till svält.
Torkans effekt på somaliska bönder och landets matförsörjning är förödande. Brist på nederbörd har förstört skördar och dödat boskap, vilket i sin tur har fördubblat antalet undernärda sedan början av 2022. Torkan i Somalia har drivit miljoner människor på flykt och ökat behovet av livräddande humanitärt bistånd.
Miljontals somalier riskerar att drabbas av svält under de kommande månaderna om världens ledare intesnabbt trappar upp sitt stöd för att lindra hungern i Somalia. . Men Somalia är inte det enda landet i regionen som hanterar allt allvarligare klimatkatastrofer.
Grannländerna Kenya och Etiopiendrabbas av också av klimatrelaterade kriser. . I Kenya har torkan dödat miljontals boskap och påverkat jordbruksproduktionen, vilket har resulterat i att 3,5 miljoner människor lider av allvarlig matbrist. Samtidigt har Etiopiens regering meddelat ett nationellt undantagstillstånd.
I Somalia, Etiopien och Kenya bor 2,35 procent av världens befolkning, men länderna släpper bara ut 0,1 procent av de totala CO2-utsläppen (alla utsläppsnivåer är hämtade från Emissions Database for Global Atmospheric Research, EDGAR). Miljontals familjer som bor i Östafrika kommer fortsätta plågas av klimatrelaterade katastrofer om inte brådskande åtgärder vidtas.
Pakistan är ett av världens mest sårbara länder när det gäller effekterna av klimatförändringarna. I somras drabbades landet av kraftiga översvämningar, dränkte en tredjedel av landet.
Översvämningarna har påverkat 33 miljoner människor. 1 400 människor har dött och jordbruk och odlingar har förstörts.
Trots att 2,68 procent av världens befolkning bor i Pakistan är landet bara ansvarigt för 0,6 procent av de globala CO2-utsläppen.
I Afghanistan har politisk instabilitet och konflikter förvärrat effekterna av klimatförändringarna i hela landet. Afghanistan har ställts inför sin värsta torka på 27 år, vilket gör jordbruket svårare och minskar tillgången på livsmedel.
Vissa regioner i Afghanistan upplever också intensiva översvämningar tillsammans med grannlandet Pakistan. Även om torka och översvämningar vid första anblicken kan tyckas orelaterade är dessa två klimatkatastrofer sammankopplade. När områden som lider av torka plötsligt drabbas av en stor mängd nederbörd kan marken inte absorbera vattnet tillräckligt, vilket i sin tur kan leda till översvämningar.
Afghanistan drabbades av en dödlig översvämning i april 2019 och i augusti 2022 orsakade kraftigt nederbörd olika översvämningar i flera provinser som dödade över 180 människor.
Denna negativa spiral av torka och snabba översvämningar kommer sannolikt att fortsätta i Afghanistan. Som ett av de länder som är i störst behov av humanitärt bistånd saknar Afghanistan resurser för att hantera klimatrelaterade katastrofer. Och liksom de andra nationerna som listas här har landet bidragit väldigt lite till världens klimatförändringar. Afghanistan är hem för 0,49 procent av världens befolkning, men släpper bara ut 0,03 procent av den globala koldioxiden.
År 2020 orsakade den mest aktiva atlantiska orkansäsongen någonsin att nästan en miljon honduraner tvingades lämna sina hem, vilket motsvarar ungefär tioprocent av landets befolkning. Långvarig torka har också stört jordbruket och jordbruksproduktionen. , vilket har lett till höga matbrist. . Nyligen har landet även drabbats av kraftigt regn som raserade hemmen för minst 200 familjer.
År 2020 hade över hälften av landets befolkning inte råd med en hälsosam kost. År 2021 var 3,3 miljoner honduraner drabbade av akut matbrist.
Efterklangen av ekonomiska kriser som orsakas av klimatförändringar kan vara komplexa. Ta exempelvis erfarenheten av småföretagaren Aracely, 50 år, som jobbade med att sköta skörden av kaffebönor på en odling i sitt område. . När orkanerna Eta och Iota slog till förlorade staden hon bodde i sin primära inkomstkälla.
Det skulle vara svårt i sig, men i Honduras kan brist på kontanter få allvarliga konsekvenser. Icke-statliga väpnade grupper har en stor del av makten i landet och kräver ofta utpressningsavgifter från lokala företag. De hotar med våld när företagsägare inte betalar. När Aracely inte längre hade råd med dessa avgifter tvingades hon fly från sitt hem.
“Utpressning innebär att när du har ett företag, tar de (icke-statliga väpnade grupper) ut en avgift och om du inte betalar hotar de dig”, förklarade Aracely till RESCUE. “De säger att de kommer döda dig eller din familj, så det är därför folk tvingas lämna landet. Vi har inget val.”
Även om honduraner lider avsevärt av klimatförändringarnas konsekvenser bidrar de inte mycket till grundorsakerna till detta globala problem. Honduras är hem för 0,12 procent av världens befolkning men står endast för 0,03 procent av de globala CO2-utsläppen.
Afrikas Sahel-region spänner över tio länder och som tillsammans har 135 miljoner invånare. Länderna som utgör Sahel-regionen är Burkina Faso, Tchad, Eritrea, Gambia, Guinea-Bissau, Mali, Mauretanien, Niger, Senegal och Sudan. Alla dessa länder har en sak gemensamt: de påverkas oproportionerligt mycket av klimatförändringarna.
Klimatförändringarna gör att temperaturen i Sahel stiger 1,5 gånger snabbare än det globala genomsnittet. Cykeln av torka och översvämningar ökar graden av ökenspridning. Mer än 30 miljoner människor är nu i behov av akut livsmedelshjälp.
Jordbruksavkastningen i vissa delar av Sahel beräknas falla med häpnadsväckande 20 procent per årtionde fram till slutet av århundrandet. Dessa långa perioder av torka i Sahel har också lett till ökenspridning.
De tioländer som utgör Sahel-regionen är hem för 2,19 procent av världens befolkning, men bidrar ändå bara med 0,13 procent av planetens koldioxidutsläpp.
Var kommer de globala koldioxidutsläppen från?
De fem länder och regioner som listas här drabbas av oproportionerligt många klimatrelaterade katastrofer. Varje land och region på den här listan har bidragit betydligt mindre än sin beskärda andel av de globala koldioxidutsläppen.
Faktum är att alla länder som diskuteras här bara producerar 0,89 procent av världens fossilautsläpp samtidigt som de utgör 7,83 procent av världens befolkning.
Många länder med mer avancerade ekonomier släpper ut betydligt större mängder koldioxid i förhållande till deras befolkningsstorlek. USA står för 12,6 procent av de globala utsläppen trots att bara 4,3 procent av världens befolkning bor där.
RESCUE inser att klimatförändringarna har orättvisa effekter på samhällen runt om i världen. Klimaträttvisa handlar om att erkänna att konsekvenserna orsakade av klimatförändringarna är värre i de samhällen som bidragit minst till problemet. För RESCUE betyder klimaträttvisa att vi tar itu med dessa orättvisor i våra program. Det kan handla om att tillgodose de omedelbara behoven hos de samhällen som drabbas mest av extremt väder. Det innebär också att främja långsiktiga strategier och anpassningar som kommer att hjälpa de här samhällena att bättre klara av en allt varmare värld.
En enhetlig internationell strategi behövs för att skapa en bättre framtid för samhällen som påverkas mest av klimatförändringarna. RESCUE uppmanar världens ledare att finansiera organisationer som arbetar för att bekämpa klimatkrisen och stödja evidensbaserade lösningar i de samhällen som är mest såbara för effekterna av klimatförändringar runt om i världen.
Lokiyoto förlorade två av sina fem barn i torkan i Kenya. “Det gör mig ledsen när mina barn är sjuka”, säger hon. “Men de har blivit bättre på sistone vilket gör mig glad. Jag hoppas att de kan växa upp, så att de kan ta hand om sig själva när jag inte längre finns här.”
Klimatförändringar är en humanitär fråga och RESCUE har gjort klimatåtgärder till en grundpelare i vårt arbete. RESCUE arbetar aktivt för att hjälpa utsatta samhällen att hantera akuta kriser, , återhämta sig och förbereda sig för framtida katastrofer. Vi hjälper samhällen genom att kartlägga klimatkriser, utveckla system för tidiga varningssignaler samt ge utbildning till människor i att leva hållbart. Allt detta sker samtidigt som vi betonar kvinnor och flickors roll.
RESCUE samarbetar också med andra organisationer för att förespråka politiska förändringar som kan minska effekterna av klimatförändringar, samtidigt som de hjälper till att stödja samhällen runt om i världen.