RESCUE tipsar om hur du kan prata med barn om krig i världen för att ge stöd i tider av kris och oro.
Oro och rädsla för krig
Att prata med barn om krig kan kännas svårt. Men vi kan inte blunda för att många barn känner sig oroliga eller rädda för krig och dess konsekvenser.
Kriser och konflikter pågår runt om i världen och sociala medier och nyhetsrubriker domineras av olika krig. Då kan barnets oro öka, vilket leder till att föräldrar och andra vuxna behöver ge stöd.
Som vuxen är det alltid viktigt att ta oron på allvar och vara lugn. Det kan vi göra genom att ge utrymme för barnets frågor och hjälpa barnet att förstå sina känslor.
Gaza, Ukraina och andra krig i världen
Just nu pågår flera krig och konflikter i världen, till exempel i Gaza, Libanon, Ukraina och Sudan. De bilder och rapporter som kommer därifrån kan vara skrämmande för barn.
Som förälder kan du hjälpa ditt barn att förstå kriser och konflikter på en nivå som är lämplig för barnet. Ta del av nyheter tillsammans och prata om vad som händer. Då kan du dessutom svara på barnets frågor direkt vilket kan minska barnets oro.
Kom ihåg att det inte är fel att barn visar empati och intresse för omvärlden. Fokusera inte enbart på det hemska, försök även förmedla hopp. Du kan till exempel berätta att många vuxna engagerar sig för fred genom demonstrationer, insamlingar och andra initiativ. Låt barn veta att även de kan hjälpa till om de vill.
“Kommer det bli krig i Sverige?”
När barn hör om konflikter i världen kan de undra om det kommer bli krig i Sverige. Även om vi själva inte vet svaret kan vi berätta att risken är låg och att många vuxna arbetar varje dag för att bevara fred och säkerhet i Sverige.
Barn kan naturligtvis känna oro för andra människor som faktiskt befinner sig i eller nära krig. Men det är viktigt att betona att barnet är tryggt, enligt psykologer.
En del barn tror att krig pågår närmare dem själva än vad som är fallet. Om ni till exempel pratar om kriget i Ukraina kan du visa på en karta var Ukraina ligger och jämföra med avståndet till exempelvis Stockholm eller Göteborg.
Att prata med barn om krig kan leda till svåra eller oväntade frågor. Det är okej att inte veta allt. Istället kan ni söka mer information om aktuella kriser i Sverige och i världen på sidor för barn och unga, exempelvis Lilla Krisinfo.
Barns känslor om krig
Barn reagerar olika på nyheter om krig och konflikter. Därför bör vuxna vara lyhörda inför just de känslor som uppstår hos barnet. Vissa reagerar med rädsla eller oro medan andra känner ilska eller likgiltighet, visar forskning.
Man behöver inte tvinga sig på med frågor utan kan finnas i närheten och vara tillgänglig när och om barnet vill prata.
Vad är trauma?
Trauma är svåra och långsiktiga konsekvenser av en allvarlig händelse. Barn som själva har upplevt krig, katastrofer eller kriser kan därför reagera på andra sätt än barn som enbart hör om krig på nyheterna. Som vuxen kan du lära dig att känna igen tecken på trauma och söka professionell hjälp vid behov.
Barn som behöver någon att prata med: Hit kan du vända dig
Det brukar hjälpa att prata om oro för krig eller annat med en vuxen som man litar på. Förutom en förälder kan det vara en lärare, släkting eller någon som jobbar på elevhälsan.
Fler tips för barn och unga som söker någon att prata med om sin oro:
- Bris - Prata med en kurator via Bris, som har öppet dygnet runt och går att nå på telefon, mail eller via chatt. För barn upp till 18 år.
- Ungdomsmottagningen - Det finns ungdomsmottagningar i hela landet med utbildad personal som lyssnar och hjälper. Från 12 eller 13 år upp till mellan 20 och 25 år, beroende på vilken mottagning det är.
- Jourhavande kompis - Röda Korset har en stödchatt för unga upp till 25 år. Chatten bemannas av andra unga.