I oktober 2024 presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en ny strategi för att stärka kopplingen mellan migrations- och biståndspolitiken. Tre miljarder kronor av biståndsbudgeten för år 2024–28 ska gå till att stärka satsningar på återvandring, gränskontroller och på återvändandecenter.

RESCUE är kritiska till den här nya satsningen. Vi anser att regeringens strategi för utvecklingssamarbete inom migration riskerar att bidra till brott mot mänskliga rättigheter och går emot biståndets syfte. Att använda biståndsmedel för migrationskontroll underminerar de internationella överenskommelser som Sverige ingått. Gränskontroll som metod för att minska asylinvandring bygger inte på underbyggda fakta om effektivt asyl- och migrationsarbete.

RESCUE arbetar i över 40 länder världen över för att hjälpa människor i och på flykt från konflikt och katastrof. Idag är fler än någonsin, över 117 miljoner människor, på flykt i världen, enligt UNHCR. Den stora majoriteten, 68,3 miljoner, är internflyktingar - det vill säga människor på flykt i sina egna hemländer. Av de 43 miljoner människor som har lämnat sina länder flyr 75 procent till låg- eller medelinkomstländer. Flest flyktingar tas alltså emot av redan hårt utsatta länder, som Demokratiska republiken Kongo, Etiopien och Tchad. Till Europa flyr endast en liten del av de som tvingats på flykt. Det står klart att flyktingmönstren i världen till stor del påverkas av andra faktorer än europeiska länders gränskontroller och migrationspolitik.

Vår kritik handlar också om att vi tycker det är fel att ta bistånd som har till syfte att stärka utsatta samhällen och förebygga kriser till att i stället investera i en stramare asyl- och invandringspolitik. Det strider mot de internationella regelverk som är uppsatta för vad som får kallas bistånd, och som Sverige tillsammans med andra givarländer (i OECD) varit med och beslutat om. Huvudsyftet för biståndsmedel enligt OECD DAC ska vara att främja ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländer, inte ”gränskontroll, med fokus på att motverka irreguljär migration” som strategin beskriver, och ej heller ”att driva svenska prioriteringar i arbetet med migration och återvändande”. Att tvinga människor att återvända får aldrig bekostas av biståndsmedel (enligt OECD DAC).

Att tvingas fly en kris eller konflikt kan för individen innebära det minst dåliga alternativet i den situation de befinner sig. Att stävja tvångsfördrivning bör därmed handla om att motverka de kriser och konflikter som tvingar människor på flykt genom mer stöd för att skapa motståndskraft, klimatanpassning och utveckling av samhällen, inte mindre. Det handlar om att förebygga kriser och konflikter, inte att rikta in sig på att stoppa migrationen som följer av dessa. Säker migration kan utgöra en positiv kraft för utveckling, såsom strategin lyfter, medan irreguljär migration kan medföra risker, inte minst för individen.

Flyktingläger i Tchad
Flyktinglägret Farchana i Tchad ligger nära gränsen till Sudan. Flest flyktingar i världen tas emot av redan hårt utsatta länder, som Tchad. Till Europa flyr endast en liten del av de som tvingats på flykt.
Foto: Jacob Zocherman för RESCUE

Irreguljär migration är ofta en konsekvens av att det saknas säkra vägar att migrera. Att motverka irreguljär migration och upprätthålla människors rättigheter och värdighet innebär därmed bland annat att tillgodose säkra migrationsvägar till säkra länder. Sverige har åtagit sig att upprätthålla asylrätten enligt internationella konventioner. Det arbetet bör bekostas av migrationsbudgeten, inte av biståndet. Kraft, medel och politisk styrning bör syfta till att främja säkra vägar för människor på flykt, inklusive utökad vidarebosättning samt effektiva och humana mottagningssystem och integrationsinsatser. Detta i stället för åtgärder som ska avskräcka människor från att söka skydd, vilka sällan får önskad effekt. Tvärtom innebär de ofta ökade risker för människor på flykt.

Sverige har en viktig roll att spela inom internationell utveckling och upprätthållande av mänskliga rättigheter i enlighet med internationella överenskommelser. RESCUE menar att svenskt bistånd bör fortsätta fokusera på stöd till människor som drabbats av kris och konflikt, och till de samhällen som tar emot majoriteten av de människor som tvingas fly.

Läs mer:

RESCUE i gemensam replik i Dagens Industri: Biståndet betalar ny migrationspolitik

Concord Sveriges analys: Det kan inte kallas bistånd – analys av migrationsstrategin