Krigets lagar: Vad är internationell humanitär rätt?

International Rescue Committee (RESCUE) är förfärade över det stigande antalet civila dödsoffer och det fortsatta våldet i Israel och Palestina. Redan innan upptrappningen av konflikten var 80 procent av Gazas befolkning beroende av humanitärt stöd.

RESCUE uppmanar samtliga parter att respektera den internationella humanitära rätten, som framför allt finns till för att skydda civila i krig. Idag begås brott mot den humanitära rätten i Ukraina, Palestina, Syrien, Jemen, Sahel-regionen i Afrika och på andra platser runtom i världen.

Vad är den humanitära rätten?

Den internationella humanitära rätten är en del av den så kallade folkrätten - internationella lagar som bestämmer hur stater får agera mot varandra. I folkmun kallas den humanitära rätten för krigets lagar. Den är väldigt omfattande, men syftet är främst att minska mänskligt lidande under krig och att kunna ställa stridande parter till svars för krigsbrott. Därmed ska den fungera som ett lagligt skydd för civila under väpnade konflikter. 

Mer om internationell humanitär rätt

Den humanitära rätten finns alltså till för att begränsa krigets konsekvenser, och gäller både inom och mellan länder. Den skyddar personer som inte deltar i striderna, som civila, humanitära hjälparbetare och sjukvårdare. Men även människor som inte längre deltar i striderna, som skadade soldater och krigsfångar. Vidare förbjuder den även tortyr och annan inhuman behandling.

Att förstöra viktig infrastruktur förbjuds också av den humanitära rätten. Det är till exempel inte tillåtet att stridande parter förstör sjukhus, bostäder och ambulanser. Andra exempel är livsviktiga tillgångar som dricksvatten och elförsörjning. 

Internationella Rödakorskommittén menar att den humanitära rätten är till för att ”bevara en viss mänsklighet i konflikter, med den vägledande principen att även i krig finns det gränser”.

Den humanitära rätten fastställs genom överenskommelser som Genèvekonventionerna (där den senaste som skyddar civilbefolkningen upprättades efter andra världskriget) och dess tilläggsprotokoll, samt ”internationell sedvanerätt” (etablerad praxis som inte fastställts i något avtal men som brett accepteras som en rättslig plikt).

Vad är brott mot den humanitära rätten?

Den humanitära rätten förbjuder som nämnt avsiktliga attacker mot civila. Att angripa civila eller viktig civil infrastruktur kan dömas som ett krigsbrott. Det är även förbjudet att använda vissa vapen, som bland annat kemiska eller biologiska vapen. 

Andra regler inom den omfattande humanitära rätten är att stridande parter ska tillåta att humanitärt stöd når fram till drabbade människor. Läs mer om brott mot den humanitära rätten här.

Vem har ansvar för att den humanitära rätten följs?

Varje nations domstol har ansvar för att den humanitära rätten följs. Allvarliga brott kan även ställas inför rätta hos Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Den inrättades 2002 och kompletterar den internationella domstolen, ett av FN:s sex huvudorgan. 

ICC hanterar fall av allvarliga internationella brott, som krigsförbrytelser. Domstolen används endast i de fall där en stat inte kan eller har möjlighet att åtala personer eller grupper som anklagats för brott.

Harlem Désir (i mitten), chef för RESCUE i Europa, besöker den polska gränsen mot Ukraina för att träffa flyktingfamiljer som flytt kriget.

Foto: Francesco Pistilli för RESCUE

Upprätthållande av den humanitära rätten i praktiken

Alltför ofta hålls ingen ansvarig för brott mot den humanitära rätten. RESCUE uppmanar till ett slut för den ”tid av straffrihet”, som vi upplever idag, där lagar avsedda att skydda civila ses som valfria.

Vad innebär den humanitära rätten för humanitärt bistånd? 

Med stöd i den humanitära rätten har RESCUE och andra biståndsorganisationer begärt tillträde i konflikthärjade områden världen över, såsom Ukraina.  

Enligt den humanitära rätten har organisationer rätt att erbjuda opartiskt bistånd till drabbade människor i de fall där behoven inte tillgodoses av parterna i konflikten. Till exempel behöver ockuperande stater tillåta att humanitär hjälp når fram till den ockuperade statens civilbefolkning om de saknar grundläggande förnödenheter. Det finns dock undantag där humanitära insatser får hindras temporärt.

RESCUE samarbetar med polska Röda Korset för att se till att människor som är fast i Ukraina har tillgång till exempelvis förbandslådor, bårar, värmefiltar och bandage.

Foto: Andrew Oberstadt för RESCUE

Exempel på konflikter där den humanitära rätten inte respekteras

RESCUE:s vd och ordförande David Miliband har varnat för ”vad som har blivit en brutal standard för krigföring för en rad krigförande stater världen över.” Med andra ord begås brott mot den humanitära rätten på många platser runt om i världen. Aktuella exempel är bland annat den pågående konflikten mellan Israel och Palestina, Ukraina, Syrien, Jemen och Sahel. 

Palestina

RESCUE är djupt oroade av den dramatiska upptrappningen av våld och sörjer de många civila dödsoffren i både Palestina och Israel. Sedan eskaleringen den 7 oktober har tusentals människor dött. De senaste siffrorna (17 oktober) visar att 2 800 personer har dödats i Gaza och 8 700 skadats. I Israel har 1 300 personer dödats och fler än 3 500 skadats. 

Redan innan upptrappningen var över halva den palestinska befolkningen i behov av humanitärt bistånd, och över 80 procent av befolkningen i Gaza var helt beroende av den. De humanitära förhållandena förvärras nu ytterligare. 

Just nu pågår en behovsanalys av RESCUE som undersöker vår förmåga att säkerställa att livräddande humanitärt stöd når de drabbade.

En mamma går med sitt barn genom ruinerna efter israeliska luftangrepp i Gaza den 7 oktober 2023.

Foto: Majdi Fathi/NurPhoto via Getty Images

RESCUE stöder starkt FN:s generalsekreterares uppmaning att upprätthålla internationell humanitär rätt, att skydda civila och civil infrastruktur till varje pris, att tillåta full och obegränsad tillgång till hjälp för civila i Gaza och att mobilisera det internationella samfundet för att ge omedelbart humanitärt stöd till dem som behöver det.

Andra konflikter som bryter mot den humanitära rätten 

I Ukraina fortsätter civila att skadas och dödas i en skrämmande takt. Hela 5,1 miljoner människor är på flykt inuti landet och över 6,2 miljoner ukrainska flyktingar har flytt landet. Över 1 000 attacker mot sjukhus och över 2 500 attacker mot skolor har registrerats. Nästan 10 000 civila har dödats.

Sedan kriget i Ukraina började, har återkommande attacker riktats mot civil infrastruktur. Alla från Ukraina minns hur chockad hon blev när ålderdomshemmet hon bor på attackerades.

Foto: Tamara Kiptenko för RESCUE

I Syrien har 600 attacker utförts mot 400 sjukhus sedan 2011 och minst 945 sjukvårdspersonal har dödats sedan krigets början.

Kriget i Jemen har även det kännetecknats av attacker mot civila och viktig infrastruktur. Sedan 2015 uppges 229 skolor och 148 sjukhus ha skadats eller använts för militära ändamål. Trots att över 20 miljoner människor i landet behöver humanitärt bistånd har konfliktens alla parter begränsat tillträdet för hjälporganisationer.

I Sahel-regionen i Afrika har våldet mot civila också ökat kraftigt. Bara i Burkina Faso har 1,4 miljoner människor tvingats lämna sina hem och i Niger 2021, inom loppet av tio dagar, dödades över 200 civila i attacker från väpnade grupper, varav minst 28 var barn.

Vad behöver göras?

Alltför ofta får brott mot den humanitära rätten inga konsekvenser. RESCUE uppmanar till ett slut på en lång period där lagar som är avsedda att skydda civila inte följs och inte leder till ansvarsutkrävande.

Vi uppmanar även till mer stöd och tillträde för humanitära hjälparbetare som arbetar med att nå de mest utsatta i krisdrabbade områden, men som hindras av stridande parter.

Hur kan jag hjälpa till?

Visa ditt stöd för människor världen över som drabbats av konflikter och kriser. Ge en gåva idag och stöd RESCUE:s livräddande arbete.