De farligaste humanitära kriserna under 2021 är nästan alla försummade och långvariga. Det är kriser som förblivit extremt instabila efter år eller årtionden av kris – ex Afghanistan, Syrien och Demokratiska republiken Kongo.
De 20 länderna på bevakningslistan representerar 10% av världens befolkning, men de hyser 85% av de människor som behöver humanitärt stöd.
För tredje året i rad visar en ny analys av experter från RESCUE att Jemen är det land som löper störst risk att drabbas av en humanitär katastrof under 2021. Jemen följs av Afghanistan, Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Etiopien.
Svält hotar fyra länder på bevakningslistans topp tio - Jemen, Burkina Faso, Nigeria och Sydsudan.
Åtgärder för att begränsa coronapandemin gör att kvinnor drabbas hårt. Kvinnor har fått sämre möjligheter att tjäna pengar, gå i skolan och sämre tillgång till hälso- och sjukvård i bevakningslistans länder.
Det tredubbla hotet konflikt, covid-19 och klimatförändringar driver på kriserna i nästan alla länder på RESCUEs Watchlist.
RESCUE är på plats och arbetar i 18 av de 20 länderna på listan och levererar livräddande vård, skydd, utbildning och ekonomisk återhämtning.
15 december 2020 — Idag släppte Internationell Rescue Committee (RESCUE) sin årliga bevakningslista som lyfter fram de 20 humanitära kriser som förväntas förvärras mest under 2021. Pågående konflikter som eskaleras av covid-19 pandemin och klimatförändringar har lett till aldrig tidigare skådade nödsituationer runt om i världen. När flera länder möter historiska nivåer av hunger och är på gränsen till svält , uppmanar RESCUE världsledarna att vidta åtgärder innan årtionden av hårt vunna framsteg för att minska fattigdom, hunger och sjukdomar går förlorade eller till och med förvärras.
David Miliband, RESCUEs CEO och globala chef:
”2020 kommer att gå till historien som ett av de mest turbulenta åren i historien, men nästa år kommer att bli ihågkommit för hur vi antingen hjälpte eller ignorerade de som lider mest. 2021 års Watchlist bör ses som en väckarklocka för politiska beslutsfattare, regeringsledare och medborgare runt om i världen för vad kostnaden är för att försumma humanitära kriser - och hur de snarast behöver internationell uppmärksamhet. Fler än 235 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd och nästan 80 miljoner människor har tvingats fly från sina hem. Världen fortsätter att välja att titta bort, då vi lever i en tid av straffrihet där regeringar, diktatorer, generaler och miliser ignorerar krigslagar fullt vetandes att de aldrig kommer att hållas ansvariga för sina övergrepp. De allvarligaste och mest förödande kriserna som i Afghanistan, Syrien och Demokratiska republiken Kongo har fått pågå i åratal och årtionden och förväntas bli ännu värre under 2021.
Det tredubbla hotet konflikt, covid-19 och klimatförändringar förvärrar dramatiskt en redan allvarlig situation för människor som lever i konfliktdrabbade länder. RESCUE ser effekterna av detta varje dag när vi arbetar outtröttligt för att hjälpa människor att överleva och återuppbygga sina liv. Vi arbetar i 18 av de 20 länderna på årets bevakningslista och i nästan 20 andra länder världen över. Kvinnor och flickor påverkas oproportionerligt av alla aspekter av konflikter, vi ser en ökning i våld mot kvinnor, barn- och tvångsäktenskap, inkomstbortfall och utbildningsmöjligheter. Samtidigt som vi bevittnar historiska nivåer av tvångsförflyttning utsätts hjälporganisationer som RESCUE för alltmer attacker och möter fler hinder som skapats för att hindra dem från att kunna nå de mest utsatta.
Utan några åtgärder riskerar konflikter att spridas över gränserna med allvarliga humanitära konsekvenser. Vi riskerar att upprepa samma misstag som vi gjort innan, i de nyare växande kriserna i Etiopien och Moçambique. Efter de alarmerande resultaten som kommit från årets bevakningslista uppmanar RESCUE världsledarna att: finansiera frontlinjearbetet mot det tredubbla hotet konflikt, covid-19 och klimatförändringar, att alla aktörer ska följa FNs generalsekreterares uppmaning till ett globalt eldupphör och att de med stort inflytande ska hjälpa till att se till att humanitärt bistånd kan nå fram så att de kan hjälpa de mest utsatta. Detta är det minsta möjliga som måste göras för att börja ta itu med situationen med de miljontals civila som tvingats fly och som lyfts fram i årets bevakningslista. ”
Fler lärdomar från 2021 års Emergency Watchlist:
- Dödsfall och sjukdomar som inte är covid-relaterade men som är en konsekvens av pandemin kan överstiga de som faktiskt drabbats av covid-19.
- Förlust av försörjning ökar livsmedelsosäkerheten och kan utlösa flera svältkatastrofer under 2021. Störst risk för detta finns i Jemen, Burkina Faso, nordöstra Nigeria och Sydsudan.
- De största ökningarna av humanitärt behov sker i länder med långvariga konflikter som Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo. Antalet människor i behov av humanitärt stöd i Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo har ökat med 385% respektive 275% sedan 2015. Oroväckande är att många av de länderna som är med på bevakningslistan riskerar ett ännu mer våldsamt 2021.
- Åtgärder för att hindra spridningen av covid-19 gör att kvinnor hamnar på efterkälken, samtidigt som deras utsatthet ökar. Kvinnor och flickor representerar mer än 70% av de människor som lider av kronisk hunger.
- Konflikter blir mer och mer komplexa. En femtedel av konflikterna i dag involverar mer än tio aktörer och två tredjedelar involverar minst tre parter, vilket gör leveransen av humanitärt bistånd mer komplicerat.
- Watchlist-länderna är de farligaste platserna för hjälparbetare: sedan 2016 har 94% av alla hjälparbetare som dödats, 84% av alla hjälparbetare som skadats och 98% av alla hjälparbetare som kidnappats arbetat i länderna på årets lista.
- Att nå fram med humanitärt stöd och arbete blir allt svårare då humanitära insatser utsätts för byråkratiska hinder.
- De konflikter som involverar en utländsk aktör har ökat med 600%, vilket driver på en global ökning av antal konflikter.
- Den påverkan som icke-statliga väpnade grupper har över krissituationer växer. Aktörer som kriminella gäng, lokala miliser och militanta grupper. Från Afghanistan till Colombia till Moçambique har icke-statligt väpnade aktörer betydande inflytande över kriserna i alla länder på årets bevakningslista.
- Krig utkämpas alltmer utan respekt för internationell humanitär rätt, vilket leder till direkt skada på civila och kritisk infrastruktur.
Utmaningarna är enorma, men det finns praktiska steg som det internationella samfundet kan och bör ta. RESCUE uppmanar till nytt politiskt fokus från globala ledare för att ta itu med de trender vi sett komma från 2021 års bevakningslista:
- Rikta in oss på de som riskeras att lämnas åt sitt öde. Fördrivna befolkningar, människor som är svåra att nå, kvinnor och andra extra utsatta befolkningar bör inkluderas i alla aspekter av humanitära insatser - från nationella hälsovårdssystem till sociala skyddsnät till distribution av ett eventuellt vaccin.
- Nå fram till frontlinjen i krisdrabbade sammanhang. Ge större humanitär finansiering och rikta mer finansiering till de på frontlinjen, som är på plats och redo att skala upp för att möta stigande behov.
- Prioritera diplomati för att stödja humanitära insatser genom att ta bort hinder för humanitärt arbete.
- Stärka multilaterala system för att svara på det tredubbla hotet konflikt, covid-19 och klimatförändringar.
- Bryt cirkeln av straffrihet för att skada civila genom att återställa ansvarsskyldighet för brott mot internationell humanitär rätt.
Emergency Watchlist 2021 - Topp 20
Årets bevakningslista är indelad i en rankad topp tio och en icke rankad nedre del. Där topp 10 länderna är var vi bedömer att det finns störst risk för försämring och som i sin tur kommer leda till de allvarligaste kriserna under 2021:
1. Jemen
2. Afghanistan
3. Syrien
4. Demokratiska republiken Kongo
5. Etiopien
6. Burkina Faso
7. Sydsudan
8. Nigeria
9. Venezuela
10. Mozambique
· Kamerun
· Centralafrikanska republiken
· Tchad
· Colombia
· Libanon
· Mali
· Niger
· Palestina
· Somalia
· Sudan
Metodologi
Bevakningslistan bygger på 85 kvantitativa och kvalitativa beräkningar, inklusive insikter från RESCUEs 30 000 anställda och volontärer i över 40 länder runt om i världen.
Läs hela rapporten.
För mer information eller för intervjuer, vänligen kontakta Kellie Ryan på [email protected] eller Hope Arcuri på [email protected].