RESCUE har nu publicerat årets Emergency Watchlist. Det är en lista över de 20 humanitära kriser och katastrofer i världen som förväntas att förvärras mest under det kommande året.
De flesta av länderna på listan - särskilt de tio mest utsatta - har upplevt nästan oavbrutna konflikter under det senaste decenniet, vilket försvårar deras förmåga att bemöta globala utmaningar som covid-19 och klimatförändringar. Dessa 20 länder utgör bara 10 procent av världens befolkning, men står för 89 procent av de människor som är i behov av humanitärt stöd och 80 procent av världens flyktingar och asylsökande.
Familjer på flykt, särskilt kvinnor och flickor, påverkas oproportionerligt mycket av kriserna som är mer än en serie olyckliga händelser. “Vi ser samma humanitära kriser år ut och år in. Omfattningen och arten av den humanitära nödsituationen runt om i världen visar att det globala systemet för att lösa konflikter och kriser inte fungerar och att vi behöver en total uppgradering,” säger RESCUEs globala chef David Miliband.
Vad är RESCUEs Watchlist?
RESCUE har tagit fram en Watchlist varje år i mer än tio år. Bevakningslistan har utvecklats från att vara ett internt hjälpmedel för beredskapsplanering till en offentlig rapport som varnar globala ledare, beslutsfattare och berörda medborgare – om inte bara var kriserna förvärras utan även varför de förvärras och vad som kan göras åt det. Den fullständiga rapporten, med statistik, metodik, detaljerad analys och rekommendationer för åtgärder kan läsas här.
Här är en kort sammanfattning av de tio främsta länderna på vår Emergency Watchlist 2022.
1. Afghanistan – Krisen efter konflikten
Befolkning: 41,7 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 24,4 miljoner
Rank för kvinnors jämställdhet: 170 av 170 länder
I augusti 2021 tog Islamiska emiratet Afghanistan (allmänt känt som talibanerna) kontroll över Afghanistan. Internationella biståndsgivare stoppade omedelbart de flesta icke-humanitära medel och frös tillgångar för miljarder dollar. Det indragna biståndet och bristen på kontanter har slungat in landet i en ännu djupare kris, där hälsosystemet kollapsat och bristen på mat är akut. Varje försök av Islamiska staten Khorasan (IS-K) att dra nytta av maktskiftet har inneburit våld och skador på befolkningen. Samtidigt står Afghanistan inför fortsatt torka och en möjlig fjärde våg av covid-19.
Humanitära risker
- Afghanistan skulle kunna uppnå nära universell fattigdom (97 procent) i mitten av 2022.
- Över 90 procent av landets sjukvårdskliniker förväntas stänga. Detta innebär att miljoner människor inte får tillgång till grundläggande vård, covid behandling uteblir och det skapar en stor risk för sjukdomsutbrott, undernäring och dödsfall som kunnat förebyggas.
- Kvinnor och flickor löper större risk att utsättas för könsrelaterat våld, barnäktenskap, exploatering och övergrepp, vilket förstärks av könsspecifika begränsningar i fråga om arbete och utbildning.
RESCUEs arbete i Afghanistan
RESCUE har arbetat i Afghanistan i över tre decennier och tillhandahåller utbildning, skydd, vatten och sanitet samt program för ekonomisk återhämtning. Vi stöder över 60 hälso- och sjukvårdsinrättningar och tillhandahåller befolkningen med information och utbildningstillfällen om covid. Under de senaste åren har RESCUE blivit ledande när det gäller att skydda kvinnor från våld och stärka deras egenmakt i Afghanistan. Läs mer omRESCUEs insatser i Afghanistan.
2. Etiopien – Hårt drabbade av klimat och konflikt
Befolkning: 117,9 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd:25,9 miljoner
Människor på flykt inom landet: 4,2 miljoner
Klimatförändringar och fortsatta konflikter i Tigray och nu även i grannregionerna Amhara och Afar har lett till att Etiopien hamnat allt högre upp på vår Watchlist. USA uppskattar att 900 000 människor lider av hungersnöd i Tigray, även om dessa siffror inte kan verifieras på grund av begränsningar av det humanitära tillträdet. Det råder dock ingen tvekan om att Etiopien drabbas av effekterna av klimatförändringarna, vilket kommer att öka behoven för miljontals människor i hela landet.
Humanitära risker
- Konflikter och naturkatastrofer smälter samman: väderfenomenet La Niña kan förvärra förhållandena i ett land där klimatförändringarna har ökat frekvensen av torka och översvämningar.
- Låg vaccinationstäckning innebär att Etiopien kommer att vara mycket sårbart för framtida vågor av covid-19.
- Flyktingar som ankommer från grannländerna (varav många finns med på Watchlist 2022) läggs till till de 800 000 som redan bor i Etiopien, där humanitära insatserna försvåras av begränsat tillträde.
RESCUEs arbete i Etiopien
Sedan 2000 har RESCUE stöttat flyktingar som bor i flyktingläger samt lokalsamhällen i hela landet som drabbats av torka, översvämningar, konflikter och covid. Tillsammans med våra lokala partners delar vi ut kontantstöd och katastrof förnödenheter samt bygger och underhåller vattenförsörjningssystem och sanitära anläggningar. RESCUE stöder även statliga partners och samhällsarbetare på sjukvårdskliniker, bygger klassrum och utbildar lärare samt erbjuder yrkesutbildningar och arbetsmöjligheter för ungdomar och andra människor som är i behov.
3. Jemen – Växande svårigheter på grund av utdragna konflikter
Befolkning: 30,5 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 20,7 miljoner
Rank för kvinnors jämställdhet: 168 av 170 länder
Det här är första gången på tre år som Jemen inte hamnar högst upp på RESCUEs Emergency Watchlist. Det beror inte på att den humanitära situationen har förbättrats, utan att kriserna i andra länder förvärras ännu snabbare. Eftersom det humanitära tillträdet är starkt begränsat i många områden kommer människorna i Jemen att stå inför ökade behov under 2022.
Humanitära risker
- Konflikten i Jemen har förstört ekonomin och sjukvårdssystemet står på randen till kollaps. Även skolsystemet och andra viktiga system har förstörts. Sedan 2015 har 229 skolor och 148 sjukhus skadats under strider eller använts för militära ändamål.
- Bristen på diplomatiska framsteg garanterar fortsatt konflikt; lokala vapenvilor har ännu inte lett till en bredare fredsprocess.
- De humanitära insatserna kommer även fortsättningsvis att begränsas av att biståndsaktörer inte får tillträde, vilket införts av alla sidor i konflikten
- Kvinnor och flickor löper ökad risk att utsättas för våld i Jemen och ligger på plats 168 av 170 när det gäller kvinnors jämställdhet.
RESCUEs arbete i Jemen
RESCUE har arbetat i Jemen sedan 2012. Vi stöder vårdanläggningar och mobila hälsoteam, även i områden som är svåra att nå. Vi tillhandahåller allmän hälsovård, mödravård och behandling för akut undernäring samt vatten och sanitet, utbildning för barn som inte kan gå i skolan samt psykosocialt stöd för kvinnor och barn.
4. Nigeria – Ökad osäkerhet i hela landet
Befolkning: 211,4 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 8,3 miljoner
Begränsat tillträde: 5/5
Mer än tolv år av konflikt och militanta aktiviteter i nordöstra Nigeria har väckt global uppmärksamhet, men oron och osäkerheten sprider sig även i andra delar av landet. Kriminell verksamhet och konflikter i nordvästra Nigeria har utlöst en växande humanitär kris samtidigt som en separatistgrupp i sydöstra Nigeria har blivit alltmer våldsam. Det svåra säkerhetsläget i Nigeria är ett uttryck för underliggande spänningar i samband med fattigdom, social marginalisering och klimatförändringar i ett land som beräknas fördubbla sin befolkning innan 2050.
Humanitära risker
- I nordöstra delen av landet kommer restriktioner för humanitära aktörer att kunna ge hjälp att öka behoven för den miljon människor som bor i "otillgängliga" och konfliktdrabbade områden. I nordvästra delen av landet skapar banditgäng och väpnade grupper en separat humanitär kris och i sydöstra delen av landet sätter politisk oro landets regeringen på prov inför valet 2023.
- Klimatförändringens effekter förvärrar de lokala spänningarna när konflikterna mellan jordbrukare och boskapsskötare blir allt mer våldsamma
- Sjukdomsutbrott är ett ständigt återkommande problem på grund av dåliga sanitära förhållanden och brist på rent vatten.
RESCUEs arbete i Nigeria
RESCUE började arbeta i Nigeria efter de svåra översvämningarna 2012. För närvarande arbetar vi med hälsa, mat, utbildning, vatten och sanitet samt skydd för kvinnor, män, flickor och pojkar som är på flykt inom landet. Under de kommande tre åren planerar RESCUE att utöka sitt humanitära bistånd i både nordöstra och nordvästra Nigeria.
5. Sydsudan – Regionala spänningar ökar riskerna
Befolkning: 11,4 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd:8,4 miljoner
Rank för kvinnors jämställdhet: 165 av 170 länder.
Sydsudan firade ett årtionde av självständighet 2021, men landet har under hela denna period plågats av våld. Även om konflikten är mycket mindre nu än vad den var när den var som störst under 2013–2014, varnar World Food Program för att matosäkerheten är på de värsta nivåerna sedan självständigheten – vilket understryker den kombinerade effekten av naturkatastrofer, covid-19 och långvariga skador på Sydsudans ekonomi.
Humanitära risker
- Tillgången till sjukvård är kraftigt begränsad i Sydsudan. Översvämningar gör det svårt att söka vård, samt allmän brist på vårdanläggningar i kombination med det instabila säkerhetsläget i landet.
- Svälten ökar och drivs på av konflikter, naturkatastrofer (främst översvämningar), och de ekonomiska konsekvenserna av covid. 7,2 miljoner människor, vilket är över 60 procent av befolkningen, drabbades av kris eller värre nivåer av av matosäkerhet under 2021.
- Den växande ekonomiska krisen ökar ilskan mot biståndsarbetares upplevda rikedomar, samtidigt som den pågående konflikten hindrar det humanitära biståndet att nå fram.
RESCUEs arbete i Sydsudan
RESCUE är en av de största biståndsgivarna i Sydsudan och har varit verksamma i landet i över 30 år. Vi levererar akut hjälp och stöttar riskgrupper i svåråtkomliga områden. Våra hälsorelaterade insatser omfattar utbildning av lokala sjukvårdare och tillhandahållande av sexuell och reproduktiv hälsa, näringsprogram samt vatten och sanitet. Vi ger även stöd till ungdomar, barn och överlevare av sexuellt våld utöver vårt arbete på samhällsnivå för att främja fredlig samexistens.
6. Demokratiska republiken Kongo – Konflikter och sjukdomar förvärrar krisen
Befolkning: 92,4 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 27 miljoner
Människor på flykt inom landet: 5,6 miljoner
Konflikten i Kongo är särskilt instabil i de östra provinserna Ituri, Nordkivu och Sydkivu, där utbrott av ebola har satt press på det redan svaga hälsovårdssystemet. Politiska spänningar i Kinshasa kan lägga grunden för våldsamma sammandrabbningar inför valet 2023.
Humanitära risker
- Mer än 100 väpnade grupper i de östra provinserna slåss om att kontrollera markområden och lukrativa naturresurser, främst mineraler. Befolkningen är oftast måltavlor vid dessa konflikter.
- Fortsatt hot av ebola anstränger ett sjukvårdssystem som fortfarande återhämtar sig från tidigare utbrott.
- Den humanitära insatsen i Kongo är fortfarande väldigt underfinansierad (37 procent)
RESCUEs arbete i Demokratiska republiken Kongo
RESCUE har arbetat i Kongo i över två decennier och ger livräddande sjukvård, som inkluderar mödravård, såväl som vatten, sanitet, utbildning och stöd till människor som överlevt våld. RESCUE arbetar med lokalsamhällen i fredsbyggande projekt för att minska konflikter och främja ekonomisk återhämtning. Under de senaste åren har RESCUE även inlett katastrofinsatser för att begränsa ebola, inklusive de senaste utbrotten i östra Kongo.
7. Myanmar – Våldsamt dödläge lämnar miljontals människor i nöd
Befolkning: 54,8 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 14,4 miljoner
Begränsat tillträde: 5/5
När militären tog över makten i februari 2021 utlöste det en rad väpnade konflikter och våld vilket har bidragit till att många behövt fly sina hem och det humanitära behovet har ökat i hela landet. De ekonomiska konsekvenserna av oroligheterna i kombination med effekterna av covid-19 beräknas driva miljontals människor in i fattigdom 2022.
Humanitära risker
- Sedan militären tog över makten har konflikter och oroligheter spridit sig över hela landet. Det har bidragit till att 220 000 människor tvingats till flykt under 2021. Dessa siffror är utöver de mer än 330 000 internflyktingar som fördrevs innan den 1 februari.
- Physicians for Human Rights rapporterade om nästan 300 attacker och hot mot vårdpersonal och vårdinrättningar mellan februari och oktober 2021. De flesta av attackerna utfördes av militären. Tillgången till hälso- och sjukvård är mycket begränsad eller oåtkomlig för många i landet, särskilt i konfliktdrabbade områden.
- Ytterligare utmaningar för 2022 är en allvarlig ekonomisk nedgång, de internationella motreaktionerna mot det militära maktövertagandet och extrema begränsningar för humanitärt tillträde..
RESCUEs arbete i Myanmar
RESCUE inledde sitt arbete i Myanmar 2008, då vi gav humanitärt stöd efter cyklonen Nargis. Sedan dess har RESCUE utökat sitt arbete till att erbjuda sjukvård, skydd, kvinnors skydd och rättigheter, vatten och sanitet samt trygga platser och hjälpmaterial till nya människor på flykt.
8. Somalia – Tillgången till humanitärt stöd försvåras samtidigt som behovet ökar
Befolkning: 16,4 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 7,7 miljoner
Människor på flykt inom landet: 2,9 miljoner
Somalia har funnits med på bevakningslistan nio år i rad men har nu kommit med på topp 10 på grund av eskalerande politiska spänningar och risk för förnyat våld. Somalia rankas som en av de fem främsta kriserna för människor på flykt inom landet. Torkan förväntas även att förvärras.
Humanitära risker
- Attacker från al-Shabab - ibland riktade mot hjälparbetare - administrativa och byråkratiska hinder och dålig infrastruktur begränsar tillgången till humanitärt stöd. Och nu när valet skjutits fram till senare under 2022 kan de politiska spänningarna leda till ytterligare våld och människor på flykt.
- Extrema miljöförhållanden, inklusive torka och gräshoppsinvasionener, kan leda till att miljontals människor riskerar att drabbas av matbrist och undernäring.
- Smittsamma sjukdomar kommer att fortsätta att utgöra en risk, särskilt för människor på flykt och de fattiga i städerna.
RESCUEs arbete i Somalia
RESCUE har varit på plats och arbetat i Somalia sedan 1981 och stöttar genom arbetsträning, matkuponger och direkt kontantstöd till jordbrukare, herdar och småföretagare. Vi samarbetar även med lokalsamhällen för att identifiera, planera och hantera utvecklingsprojekt. Vårt arbete med barn och kvinnor bygger på främjande och skydd av mänskliga rättigheterna.
9. Syrien – Ekonomisk kris förvärrar ett årtionde av krig
Befolkning: 21,7 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 14 miljoner
Människor på flykt inom landet: 6,8 miljoner
Syriens befolkning befinner sig i den värsta ekonomiska krisen sedan kriget började för över 10 år sedan, med rekordstor matbrist och snabb inflation. Samtidigt skapar vattenbrist i norra Syrien torka för miljontals människor och sätter press på redan svaga hälso- och vattensystem. Det finns en bestående risk för en stor militär offensiv som siktar in sig på områden utanför regeringens kontroll.
Humanitära risker
- Coronapandemin och den ekonomiska kollapsen i grannlandet Libanon (som också finns med på bevakningslistan i år) har ökat det genomsnittliga priset på viktiga livsmedel med 236 procent.
- En regeringsoffensiv för att återta områden utanför dess kontroll i Idlib kan utsätta 3 miljoner människor för fara.
- Tillståndet för den sista kvarvarande gränsövergången för FN att få in stöd till Syrien löper ut i juli 2022, utan något gångbart alternativ.
RESCUEs arbete i Syrien
RESCUE har sedan 2012 arbetar i Syrien för att främja ekonomisk återhämtning med hjälp av arbetsträning, lärlingsplatser och stöd till småföretag. RESCUEs team stöttar barns tidiga utveckling och tillhandahåller rådgivning och skydd för kvinnor och barn, särskilt för de som överlevt våld. Vi stöder vårdinrättningar och mobila hälsoteam med livräddande akutvård, primärvård, mödravård och psykisk hälsa. RESCUE stöttar även syriska flyktingar i Jordanien, Irak och Libanon. Läs mer om RESCUEs arbete i Syrien.
10. Sudan – Politisk instabilitet, torka och konflikt
Befolkning: 44,9 miljoner
Människor i behov av humanitärt bistånd: 14,3 miljoner
Människor på flykt inom landet: 3 miljoner
Sudan går in i 2022 med flera utmaningar. Militären avsatte flera civila ledare i oktober 2021 och den politiska instabiliteten som följde skulle kunna hindra fredsansträngningarna mellan väpnade grupper i landet. Drastiska miljöförändringar, ekonomisk kris och covid-19 restriktioner driver på inflationen.
Humanitära risker
- Politisk instabilitet hotar fredsarbetet i Darfur, Södra Kordofan och Blå Nilen.
- Inflationen skjuter i höjden (för närvarande 388 procent), skuldlättnader kan komma att avbrytas och de humanitära insatserna är underfinansierade (36 procent).
- Klimatförändringarna förvärrar översvämningar och torka, gräshoppsinvasioner utgör ett ständigt hot och matosäkerhet kan drabba upp till 6 miljoner människor.
RESCUEs arbete i Sudan
RESCUE började arbeta i Sudan igen under 2019. Vårt arbete i landet omfattar för närvarande vatten och sanitet och skydd och stöd för kvinnor och barn på flykt. RESCUE bygger och återställer även vårdanläggningar för att tillhandahålla mödravård och underlätta behandling och förebyggande av smittsamma sjukdomar, inklusive covid-19.
Vad behöver göras för att hantera dessa kriser?
Årets Emergency Watchlist lyfter fram staters och det internationella samfundets oförmåga att hantera konflikter och kriser. Det globala system som har utformats för att skydda civila, förebygga konflikter och ställa förövare till svars misslyckas på alla nivåer: Stater misslyckas med sina skyldigheter gentemot sina medborgare, diplomatin misslyckas med att lösa konflikter, det rättsliga systemet misslyckas med att skydda väletablerade rättigheter för civila, och humanitära insatser misslyckas med att fylla de växande behoven.
Rapporten lyfter fram dessa trender som försvårar arbetet med att lösa konflikter och humanitära kriser:
- Endast 21 fredsavtal undertecknades 2020, vilket är det lägsta antalet sedan kalla kriget.
- Regeringar och väpnade grupper attackerar civila utan utan att någon part hålls ansvarig. Nästan 84 procent av de civila dödsfallen under det senaste decenniet skedde i länder som är med på årets Watchlist.
- Istället för att lösa befintliga kriser är FNs säkerhetsråd medskyldigt till att underblåsa dem, med en fördubblad användning av vetorätten sedan 1990-talet – och främst i konflikter där rådets medlemmar har ett direkt intresse (till exempel Syrien).
- Trots rekordstora humanitära behov har mindre än hälften av all nödvändig humanitär finansiering mottagits i år (47 %).
"Vår rapport visar att vi behöver betydande förändringar av det humanitära systemet: bättre användning av resurser, större uppmärksamhet på de brottsliga handlingar som begås av de aktörer i konflikter som använder hunger och civilt lidande som vapen. Åtagandena i FN-stadgan behöver nya försvarslinjer - bland annat genom att överge vetot i FN:s säkerhetsråds i fall av brott mot mänskligheten, säger David Miliband.
Några av de rekommendationer som lyfts fram i årets Emergency Watchlist
- Bekämpa den globala ojämlikheten inom covid-19 genom att omfördela överskottsvaccin från rika länder, undanröja hinder för låginkomstländer att producera vaccin och finansiera distributionen i bräckliga och konfliktdrabbade miljöer.
- Avsätt medel för klimatfinansiering för att hjälpa de växande behoven i bräckliga och konfliktdrabbade stater, där klimatförändringarna utlöser politiska och humanitära kriser utöver de direkta miljöeffekterna.
- Stöd det franska förslaget om att upphäva FN:s säkerhetsråds vetorätt i fall av brott mot mänskligheten. Det skulle bidra till att minska det internationella dödläget, avpolitisera säkerhetsrådets åtgärder och bidra till att införa ett minimum av ansvarsskyldighet
- Bekämpa underblåsning av hat och splittring genom att pressa företag inom sociala medier att ta ansvar för innehållet på deras plattformar, särskilt i konfliktdrabbade miljöer där spänningar på nätet riskerar att övergå i verklig konflikt.
Hur sammanställdes 2022 års Emergency Watchlist?
Genom att kombinera analys av 66 olika index och databaser med insikter från RESCUEs över 30 000 anställda och volontärer som arbetar i krisområden runt om i världen, rankar och poängsätter Watchlist länder som riskerar att drabbas av "mänskliga hot" (politisk instabilitet, väpnad konflikt, ekonomisk kollaps) och "naturliga hot" (översvämningar, jordbävningar, sjukdomar). Denna metod - som nu har prövats, testats och visat sig fungera - gör det möjligt för RESCUE att identifiera de 20 länder som löper störst risk att drabbas av en betydande försämring av sin humanitära situation under det kommande året.