14 december 2023 — RESCUE listar 20 av de mest utsatta länderna i världen att ha koll på 2024. I länderna bor runt 10 procent av världens befolkning, men här finns hela 86 procent av de globala humanitära behoven och tre fjärdedelar av alla människor på flykt. Två tredjedelar av alla världens konflikter äger rum i länder som samtidigt är drabbade av klimatförändringar.
Idag släpper International Rescue Committee (RESCUE) sin årliga prognos Emergency Watchlist över de 20 länder som löper störst risk att drabbas av en förvärrad humanitär situation under 2024.
Rapporten visar tydligt hur de mest utsatta länderna i världen är drabbade av faktorer som konflikter, klimatförändringar, bräckliga stater och ekonomiska kriser samtidigt. Två tredjedelar av världens alla konflikter äger rum i länder nu drabbas hårt av klimatförändringar, vilket är en ökning från 44 procent för trettio år sedan.
En annan trend är att för första gången ligger åtta av de tio länderna som har det värsta scenariot i Afrika, där konflikter, statskupper och fattigdom ökar i alarmerande takt. Sedan 2010 har antalet väpnade grupper som verkar i afrikanska länder mer än fördubblats - och nästan hälften har upplevt författningsvidriga maktövertaganden under de senaste fem åren.
Sudan, Palestina och Sydsudan är de länder där utvecklingen ser allra mörkast ut. I Sudan är över 25 miljoner människor i behov av humanitärt stöd, efter att strider bröt ut i april 2023. Storskalig urban krigföring, minimal internationell uppmärksamhet och risk för regionala spridningseffekter hotar en dramatisk försämring under 2024, där 20,3 miljoner lider av hunger och 6 miljoner är på flykt.
Palestina ligger på andra plats där Gaza går in i 2024 som den dödligaste platsen för civila i världen. Efter Hamas avskyvärda attack den 7 oktober innebär Israels massiva bombningar av sjukhus, hem och infrastruktur en enorm humanitär katastrof där 3 miljoner människor som bor i Gaza och på Västbanken kommer att vara i behov av humanitärt bistånd under 2024. Situationen förväntas förvärras särskilt med tanke på den nära förestående kollapsen av Gazas sjukvårdssystem.
Sydsudan fortsätter att lida av de värsta effekterna av konflikter och klimatförändringar, med översvämningar orsakade av El Niño som förutspås nästa år. Effekterna av kriget i Sudan hotar att ytterligare destabilisera landets bräckliga ekonomi, och RESCUE förväntar sig en uppgång i våldet inför landets första val någonsin som planeras till december 2024.
"För många av de människor som vi stödjer är detta den värsta av tider. Idag är en ökande koncentration av globala humanitära behov i Watchlist-länder drivet av faktorer som oproportionerlig exponering för klimatrisker, ökande straffrihet i konfliktzoner, en ökning av konflikter och ökad statsskuld, matchat med minskande internationellt stöd. Den statistik som presenteras och de historier som berättas här är inte bara IRC:s problem, utan hela världens problem”,
säger David Miliband, global VD och ordförande för International Rescue Committee.
Ukraina, Jemen, Syrien och Afghanistan har halkat ner från topp-tiolistan med länder som har sämst prognos. Inte för att utvecklingen i de länderna har blivit bättre utan för att andra kriser har blivit så mycket sämre.
"Rubrikerna idag domineras med rätta av krisen i Gaza. Det finns det goda skäl till - det är för närvarande den farligaste platsen i världen att vara civil på. Men rapporten är en viktig påminnelse om att även andra delar av världen står i brand, av strukturella skäl som har att göra med konflikter, klimat och ekonomi. Vi måste kunna ta itu med mer än en kris samtidigt.”
För mer information eller intervjuer med någon av våra experter, kontakta Sofia Klemming Nordenskiöld, kommunikationschef: [email protected]
Fakta Emergency Watchlist 2024:
Emergency Watchlist är en unik analys som bygger på data från FN och över 60 indikatorer, som risken för konflikter, naturkatastrofer, klimatpåverkan, landets ekonomi, politisk stabilitet och förmåga att klara av olika kriser. RESCUE har gjort den här analysen i många år och den används av utrikesdepartement och biståndsmyndigheter i en rad länder.
De 20 mest sårbara länderna som vi beskriver i Emergency Watchlist är hem för endast 10 procent av jordens befolkning - men här bor majoriteten av de människor i världen som lider av hunger, är på flykt och drabbade av krig och katastrofer. Några siffror från rapporten:
- 299,4 miljoner människor i världen är i behov av humanitär hjälp,86 procent av dem bor i något av de 20 länderna listade i Emergency Watchlist 2024.
- 110 miljoner människor är på flykt i världen. 75 procent kommer från något av de 20 länderna och majoriteten är internflyktingar. Det innebär att de fattigaste, mest sårbara länderna i världen tar hand om majoriteten av världens flyktingar.
- 237,8 miljoner människor lider av osäker livsmedelsförsörjning (IPC 3+), varav 68 procent bor i länder från vår rapport - medan 100 procent av alla människor som svälter bor i dessa länder.
- Alla utom tre länder i vår rapport ligger sämst till i Women, Peace and Security Index, vilket innebär att de ligger långt efter vad gäller jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter. Flickor i dessa länder går i genomsnitt bara 4,8 år i skolan, jämfört med nästan nio år i andra länder och endast 46 procent av kvinnorna yrkesarbetar.
De viktigaste trenderna som förklarar krisernas tillväxt och spridning:
- Väpnade konflikter och klimatförändringar sammanstrålar allt oftare på samma platser vid samma tidpunkt. Andelen konflikter som äger rum i klimatutsatta länder har ökat från 44 % till 67 % under de senaste tre decennierna. Länderna på övervakningslistan står för mindre än 2 procent av de globala koldioxidutsläppen, men drabbas oproportionerligt hårt av klimatkrisen - som kommer att förvärras nästa år i många länder som drabbats av El Niño.
- För det andra blir konflikterna alltmer komplexa, internationaliserade och våldsamma. Antalet väpnade grupper i länder i rapporten är högre än någonsin tidigare, och regionala eller globala makter spelar en allt större roll när det gäller att underblåsa konflikter. 90 % av offren i konflikter är civila. Konfliktparter begränsar också humanitärt tillträde och riktar in sig på humanitär personal utan att drabbas av diplomatiska eller rättsliga konsekvenser.
- De humanitära insatserna i samband med kriser blir allt svårare på grund av begränsningar i fråga om tillgång, resurser och politik. De humanitära insatserna är fortfarande underfinansierade, och den globala ökningen av statsskulden hindrar regeringarna från att reagera effektivt på humanitära kriser. 12 av 20 länder på bevakningslistan är antingen redan skuldtyngda eller löper måttlig till hög risk att drabbas av detta.
De tio länder som löper störst risk för en förvärrad humanitär kris under 2024:
- Sudan
- Palestina
- Sydsudan
- Burkina Faso
- Myanmar
- Mali
- Somalia
- Niger
- Etiopien
- Demokratiska republiken Kongo
Orankade länder, andra halvan av listan:
Afghanistan
Centralafrikanska Republiken
Tchad
Ecuador
Haiti
Libanon
Nigeria
Syrien
Ukraina
Jemen
